saknar och längtar
Jag skulle kunna skriva femton sidor med allt jag känner, mitt huvud snurrar så sjukt mycket. Ena stunden förstår jag att det är sant, andra stunder upplever jag det som om det händer på nytt. Saknar så sjukt mycket. Jag kom tillbaka till Uppsala idag och det kändes inte bra. Ensam i mitt lilla rum med saker som påminner om allt, saknar mamma och pappa - att sitta i soffan med dem på kvällen och glo på nån film - och känner mig allmänt ensam (fast det är jag ju egentligen inte). Jag vill bara kunna vara mitt normala, glada, pratiga, glad-på-livet-jag. Inte den ledsna, trötta, tysta person jag är just nu. Känner mig inte som mig själv och jag vet att det tar tid, det är bara att gå igenom den tiden som är så jävla förjävlig.
Jag längtar efter en tid då jag kan vara sådär riktigt lycklig igen och känna mig nöjd med livet. Det här överskuggar mycket annat som händer i mitt liv nu så jag inte kan se det som det är. När detta har lagt sig så får jag fundera över vad jag verkligen vill göra framöver, med plugg och utlandsstudier osv.
Nästa fredag är jag i alla fall här och njuter av värme och sol, hoppas det gör mig mycket nytta och att jag kan vara glad och må bra.
Jag längtar efter en tid då jag kan vara sådär riktigt lycklig igen och känna mig nöjd med livet. Det här överskuggar mycket annat som händer i mitt liv nu så jag inte kan se det som det är. När detta har lagt sig så får jag fundera över vad jag verkligen vill göra framöver, med plugg och utlandsstudier osv.
Nästa fredag är jag i alla fall här och njuter av värme och sol, hoppas det gör mig mycket nytta och att jag kan vara glad och må bra.
Kommentarer
Trackback
